torsdag, februari 07, 2013

Marmorering av två entréer


Under ett par veckor innan jul så jobbade vi i två vackra sekelskiftestapphus i Motala centrum. Vi gjorde två olika typer av marmor efter kundens önskemål. Förr i tiden var denna typ av jobb betydligt vanligare än vad det är idag, men vi märker en omvändande trend för detta, och det gör oss förstås väldigt glada.


På bilderna ovanför syns entréerna innan påbörjad marmorering.
Med nästa 5 meter upp till taket på högsta stället blev det mycket klättrande på byggställningar. Ställningarna i sig är också i vägen för att komma åt alla ytor, men med lite lirkande går det också:)

Taket med belysning

I våra trapphus kostades det även på varsin takkrona och en ljusslinga som lyser upp de välvda taken.

Marmorering var ursprungligen ett sätt att imitera dyrbara material. Till en början marmorerades framför allt föremål som kunde tänkas vara gjorda av sten. Så småningom frångick man det och började även måla mer på dörrar och möbler. Marmoreringen blev även friare och inte så bunden till att vara imiterad. Många av målarna är tveksamt om de någonsin sett en äkta marmor…
Mycket penselstrykning gick det åt...
Färdig marmor
När vi är med på bilden så ser man bättre hur stor entrén är.
Den färdiga resultatet!  
Fram till 1700-talet var marmorering något som enbart förekom hos det rika folket, men nu började även kyrkor dekoreras. Under 1800-talet spred sig marmoreringen ytterligare och det var främst utrymmen som kök och förstugor som fick någon slags imitation. Många av dem väldigt fritt tolkade.
Kring 1860, då en helt ny marmoreringsteknik kom till Sverige, var ambitionen att noggrant imitera olika stensorter. Med tiden utvecklades marmorerarna till en helt egen yrkesgrupp inom målarkåren.
Under sent 1800-tal blev det mycket vanligt att stilimitera i trapphus, i skolor och andra offentliga byggnader.

/ Mattias & Lisa



1 kommentar:

Anonym sa...

Wow! Pampigt och vackert på samma gång!!!